Friterad Cajetaglass med hallonsås

På Nyår slog vi på stort och testade äntligen den där spännande friterade glassen jag hört om. Fast då såklart med min getmjölkglass.

Jag ska helt ärligt erkänna att jag aldrig hört talas om den här lite exklusiva desserten, trots min konditorsbakgrund, förrän jag läste om den hos Glassriket och där såg youtube-klippet. Direkt kände jag att det där måste jag testa!

Jag tänkte att min Cajetaglass nog skulle passa perfekt. Så jag förberedde några kulor glass som fick ligga någon timme för att frysa till ordentligt. SONY DSC

Därefter rullade jag dom i smulor av kolakakor, rullade dom i ägg och åter igen i kaksmulor för att sedan snabbt in i frysen igen en stund för att frysa till. Tyckte inte att jag fick dom tillräckligt heltäckta så jag gjorde om proceduren ytterligare en gång, dvs dubbelpanering. Sedan fick som frysa in ordentligt medan resten av nyårsmiddagen förbereddes. SONY DSC

Som ni kan se på bilden så blev det rejäla kulor med paneringen på. Jag var lite rädd att vanlig frityrolja skulle ge smak så jag använde mig av kokosfett istället. Däremot hade jag svårt att komma upp i rätt temperatur – 220°C. Eftersom bollarna bara ska friteras ca 10-15 sekunder är det viktigt att temperaturen inte är för låg eftersom dom då måste ligga i längre för att få färg och då smälter glassen inuti. Jag lyckades komma upp i 190°C och fick låta dom ligga i ca 20-25 sekunder istället men trots det höll dom ihop. Däremot sprack dom nästan genast vid serveringen och det yttersta lagret av glass hade smält. Men vad gjorde det – det var ju bara SUPERGOTT!!!

För att balansera den söta friterade kolaglassen serverade jag den tillsammans med en mycket svagt sötad hallonsås som blev pricken över i:et. Det syrliga tillsammans med det söta ihop med både det varma och kalla var en sensation i munnen! Visst är det lite trix och fix att förbereda men man kan ju göra det långt i förväg och göra massor och ha i frysen för att ha på lut när andan faller på att servera Friterad Glass. Här kommer andan att falla på MÅNGA fler gånger kan jag lova! MUMS!SONY DSC

Nätverkande

När man ska köra igång en ny verksamhet är nätverkande en viktig byggsten som man inte ska glömma eller negligera. För idag görs alltfler affärer utifrån personliga relationer, direkt eller indirekt.

Sociala medier är t ex ett fantastiskt sätt att nå ut till sina kunder, även potentiella men det personliga mötet är precis lika viktigt, och att kunderna kan känna sig delaktiga. Det är även vid det personliga nätverkandet som man knyter viktiga kontakter med andra företagare, både inom samma bransch som en själv men även sådana som har kompetenser som man behöver men själv saknar.

De senaste veckorna har det blivit mycket nätverkande för mig, fast då mer genom personliga kontakter och inte så mycket här på bloggen. Förutom de olika glasseventen som vi deltagit på och som ni fått läsa om här, har det även varit  olika nätverksträffar för företagare. Dagen efter Malmö var det ”Nätverksträff för kvinnliga företagare” där Lisa Stoopendahl från The Compadres berättade om hur man stärker sitt varumärke och skapar en tydlig, stark och enhetlig köpupplevelse för kunden. Denna veckan inleddes genom ”Hjul på Liseberg” med platsbytarmiddag genom Företagarna, och imorse arrangerade Connect Väst frukostmöte där Wonderbrand höll föredrag om Trender inom varumärken och kommunikation.

Platsbytarmiddagen är verkligen en kanongrej att vara med på. Det går i stort sett ut på att man vid varje rätt får en ny bordsplacering med nya bordsgrannar. Alla är jättetaggade och nyfikna på vad alla andra vid bordet sysslar med samtidigt som man är angelägen om att få berätta vad man själv gör. Däremellan är man ute i ”baren” och minglar med alla andra ellre fortsätter de intressanta samtalen med senaste grannen. Det blev det många nya spännande kontakter som kan leda till riktigt bra saker – en typisk ”WIN-WIN” situation alltså!

Gettergod Gelato tour a Malmö – Etapp 2

Direkt efter ALRp var det gasen i botten till nästa lilla event – Valmar Gelato Academy, som anordnade Våffel-och Crepe-seminarium samma dag.

Det doftade ljuuuuvligt av nygräddade våfflor när vi steg in genom dörren. Så trots en massa gelatoprovsmakning och en rejäl landgång till lunch började snålvattnet rinna till.

Vi hann knappt innanför dörrarna innan vi blev ”haffade” av den trevlige Mats Petrovic, en av företrädarna för Valmar i Sverige. Han sa att han sett fram emot vårt besök och var även han en läsare av min blogg. Andra stora överraskningen för dagen alltså. Vem kunde trott det!

Där i entren fanns det stora härliga montrar med allt vad man kan drömma om när det kommer till Gelato. Silikonformar för massor av olika slags tårtor, bakelser och pinnglass, ollika storlekar för skopor mm. Min hamstergen i mig skrek ”VILL HAAAAAAAA!” Jag kände mig som ett barn i en godisbutik. Fast den här gången nöjde jag mig med härlig boschyrlitteratur över utbudet att dreggla över så att jag, liksom min dotter med BR-katalogen, kan kryssa för alla roliga saker som jag önskar mig av Tomten.

En fantastisk fransyska fanns på plats som visste ALLT om hur man gör crepe till business och hur man införlivar den med glass. Likaså hur man enkelt och smidigt kan göra egna glassrån och korgar i olika former. Just det där med egna rånkorgar är något som jag faktiskt tänkt på att ha i min gelateria. Bara doften av de nygräddade rånen är ju som en magnet på alla som går förbi, vare sig man nu tänkt sig att köpa glass eller inte.

Något annat som jag inspirerade mig att tänka i nya banor var det där med hur man kan välja tillbehör till sin glass. Vi är ju vana vid att vi får betala några kronor extra om vi vill ha sås, strössel eller nötter på vår glass. Det kan vara lite stressande tycker jag, när kön ringlar lång bakom ryggen och så ska man stå där och välja på det med! Som om det inte var nog med att man har svårt att välja bland alla underbara glass-smaker. Varför då inte ha tillbehörs-öar i sin Gelateria, ungefär som man har vinäger, olivolja, ketchup, kryddor mm i ett ställ på varje bord på en restaurang? Fast med istället såser, strössel, nötter och annat kul man kan hitta på. Inspirationen kom från en restaurang som vi passerat kvällen innan, som hade som en liten örtträdgård på varje bord. Så förbaskat läckert!

Innan vi klev på tåget hade vi en anhalt kvar – ett besök i en nedlagd Gelateria där vi stämt möte med ägaren för diskussion om den utrustning han har till salu. Vi träffade en oerhört trevlig dansk full av entusiasm trots att han lagt ner sin rörelse. Lite orolig blir man ju, att ens idé kanske inte är så lysande trots allt, men denne dansk kunde lugna oss med att hans glass hade sålt långt över förväntan. Dessvärre hade han och hans kompanjons familjesituationer förändrats så att de inte kunde driva Gelaterian längre. Vi fick rusa vidare för att hinna med tåget men jag fick lite nyttiga tips och idéer med mig. Om det blir affär återstår att se. Hans utrustning är helt klart MYCKET intressant för mig men först måste jag ju hitta finansiering och hittar han en köpare innan dess så får jag stå tillbaka.

Sammantaget var detta en SUPERBRA dag med massor av kunskap, idéer, trevliga möten, god gelato och intressanta överraskningar!

Gettergod Gelato tour a Malmö – Etapp 1

Vår heldag i Sveriges tredje stad var minst sagt intensiv, inspirerande, peppande, informativ, glädjande, och inte minst överraskande! 

Tåget ner gick redan på tisdag eftermiddag och efter en trevlig kväll i Malmö kröp vi till kojs med en stor portion förväntan inför onsdagens race. På morgonen var det bara att packa ihop oss och ladda för dagen. Det är något väldigt speciellt med att gå ner till en hotellfrukost, en känsla av lyx och dekadens att bara välja och vraka i utbudet, smaka lite här och lite där och sedan bara gå ifrån bordet och låta någon annan duka bort.

Med hjälp av hyrbil och GPS tog vi oss snabbt ut till dagens första anhalt – ALRp, för ett närmare 7 timmar långt Gelato-seminarium. När vi anlände väntade kaffe med våffla under trevligt mingel med övriga deltagare innan vår värd, den italienska gelatomästaren Massimo Vasini från MEC3, skulle guida oss igenom gelatons mysterium.

Här kom första överraskningen då en storleende och entusiastisk man kom fram och ville hälsa. Det visade sig att Renato är en av mina bloggläsare och en lika stor gelato-nörd som jag själv. Snacka om att jag blev överrumplad….och oerhört smickrad förstås! Gissa om vi hade mycket att prata om! Båda bubblade ikapp om vårt respektive experimenterande för att skapa den perfekta gelaton. Liksom jag själv har Renato tagit hjälp av den paranta Donata från Gelato University, men då i bokform istället för videokurser. Många tips och trix utbyttes även. Min entusiastiske läsare planerar att införa gelato på menyn hos familjens kafe men har inte riktigt fått frugan med på idén än. Dessvärre var han blygsam och ville inte vara med på bild. Man får en rejäl energiboost när man träffar sin like, någon som är lika passionerad för sin sak som en själv.

Sedan följde ett lärorikt föredrag i klass med någon av mina videokurser, med den stora skillnaden att här kunde vi ställa frågor och få mycket detaljerade svar. OJ så mycket vi lärde oss och många av de där frågetecknen jag gått och burit på rätades ut! T ex hur förhållandet mellan de olika sockersorterna (strösocker, dextros och glykos) ska se ut, hur mycket socker som krävs och vad som blir för mycket. Exakt vilka egenskaper de olika sockersorterna har och hur det påverkar gelaton. Det var PRECIS det här jag sökt! Nästan ännu nyttigare var all kunskap vi fick i hur man ska tänka när det kommer till bär- och fruktgelato.

Detta förändrar mina utvecklade recept totalt, så det är bara att skriva om. Likaså fick vi veta en hel del om skillnaderna mellan färsk frukt, pastor och frysta puréer. Massimo Vasini är med sina 30år som gelatomästare hos MEC3 både fascinerande och inspirerande att lyssna på. Så mycket kunskap att inga frågor var omöjliga att svara på. Dessutom all denna fantastiska gelato som producerades under dagen efter att all teori var avklarad. Det finns bara ett ord för det – WOW!

Mätta på både kunskap och gelato ilade vi vidare till nästa anhalt – Valmar Gelato Academy, det första av sitt slag i Sverige, för att prata utrustning och ta en kik på Våffelseminariet som pågått där under dagen.

Inspirerande Gelato Inspiration

Sitter på X2000 på väg tillbaks till Göteborg och går igenom dagens innehåll i form av tankar, intressanta samtal, spännande kontakter, bilder – både mentala och i kameran. På det hela taget tycker jag dagen har varit mycket givande trots att en hel del av innehållet inte var vad jag söker.

Vid ankomsten till Primulator bjöds vi alla entusiaster på en rejäl ciabatta med en massa godsaker i tillsammans med en välbehövlig kaffe. De flesta av deltagarna var från Stockholmstrakten, utom då jag och några från Öland. Medan vi mumsade på våra mackor fick vi en genomgång av Tony Olsson om vad som är skillnaden på gelato och traditionell glass, liksom hur trenden för gelato ser ut både här i Sverige och i resten av Europa.

Därefter blev det en genomgång av vilka maskiner man kan tänkas behöva och vilka som gör vad. Tony rekommenderade starkt att när man startar, så hellre satsa på en chockfrys istället för en pastörisator, om man är tvungen att välja. Chockfrysens funktion är ju, som jag tidigare berättat, att snabbt kyla ner gelaton/glassen för att förhindra att iskristaller växer till. Ska den ut i glassdisken för servering direkt räcker det med 10 min men om man ska frysförvara den eller tappat upp i mindre bägare, t ex halvlitersbägare så rekommenderar han att då ska den stå tills den har lika låg temperatur som chockfrysen, dvs -40 grader.

Innan Tony började göra själva gelaton gick han även igenom det produktutbud som marknadsledande Fabbri har inom gelatotillverkning, dvs den delen som inte intresserar mig så mycket då det mesta handlar om färdiga basmixer, smakpastor mm. Samtidigt förberedde han gelatobaser utifrån dessa mixer ihop med färsk mjölk och grädde.

Efter denna teoretiska del kom då ÄNTLIGEN det vi alla längtade efter – GELATOTILLVERKNING! Smakerna som Tony pumpade ur maskinen var bl a Mango-Passion, Vanilj, Choklad, Cheesecake och Hasselnöt.

Det var som ett julbord, fast med glass där man tänker att man ska bara smaka liiiiite av varje och så slutar det ändå med att man mer eller mindre rullar ut genom dörren. Sorbén var lika silkeslen i munnen som vaniljen. Inte en skymt av den sorbé man är van vid, ni vet den där som väldigt snabbt smälter bort på tungan eller kanske är lite isig. Gelaton vi fick smaka denna dag var som den allra lenaste kräm i munnen, helt ofattbart krämig. Här kommer lite ögongodis.

KåKå bjuder in till Gelato Inspiration

Den senaste veckan har det inte blivit så mycket glass gjord utan istället har det varit mycket research av leverantörer och ett räknade hit och dit för att komma fram till någon form av startbudget. För en startbudget måste man ju ha när man ska starta ett nytt företag, speciellt om man även ska gå med mössan i hand och be om pengar av t ex Almi eller sin bank. Det är mycket att tänka på när man startar företag men mer om det kommer i ett eget inlägg framöver.

Nåja, ibland kan det dyka upp oväntade möjligheter i samband med att man egentligen är ute efter något helt annat. Jag mailade nämligen under gårdagen KåKå, en stor leverantör inom främst bageri/konditori, med en önskan att bli registrerad som kund och få tillgång till deras webshop. Inte för att genast göra en beställning utan för att få en titt på deras prissättning och därmed få lite siffror till min budget. Blev då omgående kontaktad av deras Glass/Gelato-ansvarig med en lång utläggning om alla tjänster och varor de kunde bistå mig med i mitt glasseri, men även en mycket trevlig inbjudan.

Så nu är jag alltså på väg upp till Stockholm över dagen för ”Gelato Inspiration” med bl a stjärnkonditorn Tony Olsson! Tony är förutom Nobel-dessertansvarig de senaste 10 åren även teknisk produktchef på just KåKå.

Tony är en förespråkare av Gelato och har åkt landet runt och introducerat italiensk glass på konditorierna. Han är även med på ett hörn på det helt nystartade Valmar Academy som då även KåKå är inblandat i då de har ett nära samarbete med Valmar. Ni kanske minns att jag skrev om det för ett tag sen?

Kameran är medtagen så självklart kommer det en utförlig redovisning om dagens aktiviteter här senare. Håll utkik!

Superbär i getmjölkglass

Jag har tidigare berättat att jag gärna skulle vilja använda smaker efter säsong, såsom grönsaker och rotfrukter. Något annat som känns väldigt lockande, men som kanske går lite stick i stäv med detta, är att ge min glass hälsofrämjande egenskaper, mer än att använda den nyttiga getmjölken. Det jag tänker på är de s.k SUPERBÄREN!

Havtorn

Flera smaker jag redan testat är t ex Nypon, Granatäpple, Blåbär, Björnbär, Hallon och Jordgubbar som alltså alla bär på fler nyttigheter än bara vitaminer och mineraler. Till de mer ovanliga superbären som jag VILL testa men ännu inte gjort är Aronia (där jag i helgen inköpte sockerfri saft i brist på fryst/färsk), Havtorn, Mullbär, Incabär, Lucuma, Camu Camu och Manukabär.

Aronia

Några av dessa är lättare och billigare att få tag i än andra. Både Nypon och Aronia används ju ofta i allmänna planteringar som prydnadsväxter så där kan man skörda helt gratis om man vill. Havtorn har blivit vanligare och vanligare i våra trädgårdar eller så finns det bl a som självplock hos t ex Tua Cultura. Ett tips där är att bryta av hela grenarna med havtornbären på och frysa ner. Då ska det gå lätt att bara skaka av de gyllene bären i fruset tillstånd. Annars är risken stor att det blir sylt av det direkt vid plockningen. Dessutom framträder sötman i bären bättre efter att de varit frysta, liksom hos Aroniabären.

Lucuma

Manukabäret är stora som russin ungefär och ett av de allra sötaste bären du kan smaka så de passar ju utmärkt i glass. Vanligast är annars Manukahonung som har hela 100 gånger starkare antibakteriella och antimikrobiella egenskaper än vad vanlig honung har. Lucuma används i sitt ursprungsland Peru i bl a glass där det passar ypperligt med sin kola-vaniljaktiga smak. Camu camufrukten har en unik och god syrlig smak. Havtorn kan jag tycka påminner om Hjortron fast syrligare och Mullbären har en söt god kolasmak. Även Incabäret, som är en släkting till Physalis, är syrligt men gott.

Camu camu
Mullbär

Förutom dessa läckra smaker har alltså alla dessa bär olika hälsofrämjande egenskaper, en del i så hög grad att läkarvetenskapen ser att man i framtiden kan använda dessa istället för kemiskt framställda. Ett exempel på detta är Manuka där en del forskare hoppas på att det i framtiden ska kunna ersätta antibiotikan som idag används för att bota bl a urinvägssjukdomar, då antibiotikan själv skapat för många resistenta bakterier. De vanligaste egenskaperna är annars antibakteriella, höga halter av antioxidanter, höga vitamin- och mineralhalter, stärkande av immunförsvaret, förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar.

Dessa hälsofrämjande effekter har varit känt i årtusenden av olika ursprungsbefolkningar så egentligen är det ingen nyhet mer än att vi i väst först nu på allvar börjar få upp ögonen för det.

Visst vore det häftigt i alla fall om man kunde dra nytta av detta samtidigt som man njuter av en härlig glass?

Höstmarknad på getmjölksmejeri

 

Imorgon är det dags för Höstmarknad på DalsSpira Mejeri och självklart kommer vi att vara där! Hoppas få köpa med lite getmjölk men framför allt den där nya GETGRÄDDEN! Vi har ju en stark förhoppning att just DalsSpira ska bli vår leverantör av getmjölken när vi väl sätter igång en riktig produktion så ett samtal om detta med Carina som driver mejeriet hoppas vi också på förstås.

Funderingarna har ju gått om man ska hämta mjölk direkt från lokala getgårdar eller köpa in färdigpastöriserad mjölk från mejeriet. Jag gillar visserligen tanken på färsk mjölk direkt från gårdar men samtidigt betyder det merjobb eftersom mjölken måste pastöriseras direkt för att vara hållbar och inte börja smaka get.

För det är nämligen så att den nymjölkade nedkylda mjölken smakar inte get ett dugg men om den får stå några dagar utan att pastöriseras så kan iallafall jag märka en skillnad. Ju färskare desto godare alltså. Dessutom fick jag lära mig på getgården i somras att max 3-4 dagar ska mjölken förvaras i kyltank (ej varmare än 4°C och helst nere på 2°C) innan den måste pastöriseras för att behålla sin kvalitet.

En liten lustig historia att nämna är att jag faktiskt tog spenvarm mjölk direkt från juvern ner i mitt kaffe när jag mjölkade en dag. Inte helt lätt att pricka rätt kan jag säga. Färskare än så kan det inte bli!

Tävling i glassens tecken…

Hos Sweet Passion finns nu en tävling fram till 20 november, helt i glassens tecken. Bloggen är även härligt inspirerande. Visserligen räcker inte vinsten till en Nemox Gelato Pro 1700 (se bilden) men är en bit på vägen iaf. För övrigt så stod mitt eget val mellan just denna skönhet och den Musso som jag sedan valde.