Inspirerande Gelato Inspiration

Sitter på X2000 på väg tillbaks till Göteborg och går igenom dagens innehåll i form av tankar, intressanta samtal, spännande kontakter, bilder – både mentala och i kameran. På det hela taget tycker jag dagen har varit mycket givande trots att en hel del av innehållet inte var vad jag söker.

Vid ankomsten till Primulator bjöds vi alla entusiaster på en rejäl ciabatta med en massa godsaker i tillsammans med en välbehövlig kaffe. De flesta av deltagarna var från Stockholmstrakten, utom då jag och några från Öland. Medan vi mumsade på våra mackor fick vi en genomgång av Tony Olsson om vad som är skillnaden på gelato och traditionell glass, liksom hur trenden för gelato ser ut både här i Sverige och i resten av Europa.

Därefter blev det en genomgång av vilka maskiner man kan tänkas behöva och vilka som gör vad. Tony rekommenderade starkt att när man startar, så hellre satsa på en chockfrys istället för en pastörisator, om man är tvungen att välja. Chockfrysens funktion är ju, som jag tidigare berättat, att snabbt kyla ner gelaton/glassen för att förhindra att iskristaller växer till. Ska den ut i glassdisken för servering direkt räcker det med 10 min men om man ska frysförvara den eller tappat upp i mindre bägare, t ex halvlitersbägare så rekommenderar han att då ska den stå tills den har lika låg temperatur som chockfrysen, dvs -40 grader.

Innan Tony började göra själva gelaton gick han även igenom det produktutbud som marknadsledande Fabbri har inom gelatotillverkning, dvs den delen som inte intresserar mig så mycket då det mesta handlar om färdiga basmixer, smakpastor mm. Samtidigt förberedde han gelatobaser utifrån dessa mixer ihop med färsk mjölk och grädde.

Efter denna teoretiska del kom då ÄNTLIGEN det vi alla längtade efter – GELATOTILLVERKNING! Smakerna som Tony pumpade ur maskinen var bl a Mango-Passion, Vanilj, Choklad, Cheesecake och Hasselnöt.

Det var som ett julbord, fast med glass där man tänker att man ska bara smaka liiiiite av varje och så slutar det ändå med att man mer eller mindre rullar ut genom dörren. Sorbén var lika silkeslen i munnen som vaniljen. Inte en skymt av den sorbé man är van vid, ni vet den där som väldigt snabbt smälter bort på tungan eller kanske är lite isig. Gelaton vi fick smaka denna dag var som den allra lenaste kräm i munnen, helt ofattbart krämig. Här kommer lite ögongodis.

Kommentera